Gå till innehåll

Publicerat den

Årets första bisvärm. Sommar = Bisvärmar
Har ni fått en bisvärm på tomten eller i närheten
Ring 070 311 77 39 eller skicka ett mess med kontaktuppgifter
så kommer jag att skicka ut en kunnig biodlare och hjälper er.
Vi har biodlare från Skellefteå-Lövånger- Byske-Burträsk som är redo att hjälpa till. #storklintenshonung #skellefteå #norrland #västerbotten

Publicerat den

Stödfoder eller drivfoder?
Vid denna årstiden pratar biodlare mycket om att fodra bina. Det finns många olika sätt att se på foder, både ur biodlarens och binas synvinkel. Det jag skriver här gäller bara fodring med energi, inte protein (dvs när bina saknar nektar men inte pollen).
Jag anser att man behöver ha tänkt igenom vad man vill uppnå med en fodring, vad är det du förväntar dig att det ska hjälpa mot eller förbättra?


Foderslag
Olika foder ger olika effekt på bina. Ena ytterligheten är om de får hela ramar med täckt foder, den andra är att man simulerar ett drag. På en skala från minst till mest yngelstimulerande kan man sätta ramar med foder, strösocker, foderdeg, honung i burk, sockerlösning i olika koncentrationer och honungsvatten. Tyvärr är bina tjuvaktiga och när det inte finns nektar i naturen så är de alltid benägna till röveri från varandra. Risken för röveri verkar följa ungefär samma skala och endast samhällen som kan försvara sig kan fodras med flytande foder.


Foderförråd

Först är det viktigt att inse att bina aldrig får bli utan mat och att se till att de inte svälter är normalt ditt ansvar som biodlare. Det verkar också som att bina har en viss förståelse för när de har för lite foder kvar och håller då igen på aktiviteten, minskar sin flygning och minskar yngelsättningen. Det är viktigt att inte hamna där.
För mycket foder är inte heller bra, det är i vägen för yngelsättningen. Normalt öppnar aldrig bin täckt foder om det samtidigt kommer in ny nektar så det är inte naturligt för bina att flytta bort det från yngelramarna utan det ligger kvar och blockerar. En fråga som många ställer sig är om bina flyttar upp överblivet foder i skattlådan? Förmodligen gör de det i viss utsträckning, men inte så mycket. Gamla fulla foderramar i yngelrummet hänger normalt kvar orörda hela säsongen tills det blir svält (dvs inte finns nektar i naturen trots att bina flyger).


Syfte
Det finns två huvudsyften med fodring, stödfoder och drivfoder.


Stödfoder
Stödfoder är foder för att bina inte ska svälta. Det är typiskt det socker man ger bina på sensommaren som ersättning för den honung vi tagit. Men det kan också vara foder till en avläggare på sommaren, både i form av flytande sockerlösning, foderdeg eller strösocker. På våren är det vanligt att man ger alla samhällen ett paket foderdeg för att vara på säkra sidan vilket kan vara rätt om man inte vill titta efter eller kan känna vikten av hela kupan.


Drivfoder
Drivfoder är något helt annat. Det är ett redskap biodlaren använder för att lura bina att det pågår ett drag. Om övriga faktorer är rätt för bisamhället så ger drivfoder en kraftig yngelsättning. Målet är att omsätta fodret till yngel så snabbt som möjligt.
Med drivfoder så behöver man tänka efter vad man vill uppnå och även följa upp och se att det verkligen har önskad effekt. T.ex. om man drivfodrar samtidigt som det pågår ett drag har det knappt någon effekt alls, det är något annat som styr om bisamhället växer.
Drivfoder är förenat med vissa risker men också stora möjligheter.

En uppenbar risk är den konstgjort ökade yngelsättningen ger mycket ökad energianvändning, med mer yngel att föda upp och hålla varmt. De kan tvingas ut i för dåligt väder och hämta vatten och de kan få slut på sina pollenförråd. En annan risk om det kommer ett omslag till kallare väder är att de inte kan hålla ynglet varmt och de får en förlust av det värdefullaste de har, yngel.
Man behöver också fundera när bina ska vara starka, dvs när kommer nästa drag som ger honung? Man ska drivfodra i tid så att det hinner bli dragbin, men man måste också vara beredd på att de kan börja svälta innan draget börjar eller om det blir något försenat. Det kan behövas stödfoder efter en drivfodring om inte reserverna var tillräckliga från början.
En drivfodring som misslyckas är farlig för bina.


En lyckad drivfodring däremot ger mycket god avkastning.

  • Det kan underhålla fler bin på en plats än vad naturen kan försörja
  • Det kan ge mer bin i precis rätt tid för huvuddraget
  • Det kan ge fler bin inför vintern
    Exempel
    I en kall aprilmånad gör drivfoder att de inte stänger ner yngelsättningen och sedan i slutet av maj är det väldigt stor skillnad på bisamhällen som drivfodrats eller inte. På höstraps kan det kanske ge dubbel skörd. Men om april istället är varm och sälgen blommar märks knappt något.
    Drivfoder i mars ger starka samhällen tidigt på höstrapsen. Men blir det kallt i april så svälter bina lätt.
    Drivfoder i augusti håller igång yngelsättningen i jordbrukslandskapet när den annars går ner när det inte kommer in ny nektar. Det ger starkare samhällen som övervintrar bättre.
    Smittskydd Honung från annan bigård än din egen ska inte användas som foder pga risken att smitta med amerikansk yngelröta. Och finns amerikansk yngelröta i din församling är även din egen honung olämpligt, riskerna är helt enkelt för stora.
    Sammanfattning
    Sammanfattningsvis tycker jag man ska tänka efter varför man förväntar sig att det hjälper och man ska veta vad man vill uppnå. Och har man ingen plan eller någon aning ska man låta bli att drivfodra. Stödfoder ska man använda om bina riskerar att få ont om mat och det är betydligt enklare att ge ordentligt på hösten .

Publicerat den

Tack alla ni som handlat honung av oss i år. Det blev ingen stor skörd så honungen tog snabbt slut.
2024 hoppas vi blir varm och solig, då jobbar våra bin som bäst. ♥️ kram!

Publicerat den
Flytande och fast honung... (om du inte orkar läsa allt så sammanfattas allt sist i inlägget).

All honung är vid slungning flytande. Sockerarterna i svensk flora gör att nästan all honung så småningom bildar kristaller som gör honungen fast och bredbar, en god egenskap som alla som vill njuta av honung på en smörgås (med en vällagrad prästost kanske) uppskattar.

MEN....
Det är så populärt med flytande honung att det påverkar kundens val av honung i butik. Många står framför honungshyllan i butiken och tänker att det är praktiskt med flytande honung till morgonfilen, att ringla över bärtallriken eller brie-osten eller att använda till den god kryddiga honungblandningen man vill pensla på köttet när man grillar. Och så åker en importerad honung ner i varukorgen...

Det är så löjligt enkelt att göra den fasta honungen flytande så det är kanske inte det smartaste valet.
1. Värm honungen i ett vattenbad.
2. Kör burken (utan lock!) i micron.
3. Stoppa in burken i en plastpåse och låt den gå med i diskmaskinen.

Jag hör redan biodlarkollegor skrika högt: "Men då förstör man ju allt det nyttiga i honungen!". Det kan låta som om honungen blir farlig att förtära om man värmer upp den. Det kanske är så att en del nyttigheter minskar i mängd, men den blir absolut inte en dålig produkt.

Svensk lokalproducerad honung är en biprodukt till pollinering av svensk natur, en egenskap som inte en enda importerad honungsburk har. Då hälften av all importerad honung dessutom visat sig vara falsk (äkta honung innehåller bara honung och ingenting annat!) är sannolikheten stor att den försiktigt uppvärmda svenska honungen ändå har bättre innehåll än den importerade honungen som är flytande redan i butik.

Sen skulle man ju kunna lägga ut texten en hel del om vad de mer långsiktiga konsekvenserna blir om biodlare inte kan sälja sin honung och därför slutar med (drar ner på) sin biodling vilket leder till sämre pollinering och allt det innebär för vår närmiljö. Typ samma argument som används för att i största möjliga grad köpa lokalproducerat kött, ägg, grönsaker etc. Men vi tar inte det här.

Gör det enkelt: Köp två burkar svensk honung. Värm den ena så att den blir flytande och om du känner oro för att du missar goda egenskaper i värmd honung; ät en extra sked ovärmd honung varje dag!

(Och dela gärna detta om du tror att du har vänner som kanske behöver få ta del av tipsen.)

Publicerat den

Var och kollade till kuporna på Sara kulturhus och lyfte i skattlådorna och bina har nästa fyllt första skattlådan så dom har varit riktigt flitiga. Det blev att lyfta dit skattlåda nr 2 så att dom har mer utrymme att samla honung i 🍯. Känns som en bra bisommar 🐝 #sarakulturhus #urbanbeekeeping #västerbotten #skellefteå #biodlingistadsmiljö #carnica #norrland #storklintenshonung

Publicerat den

Sommar = Bisvärmar
Har ni fått en bisvärm på tomten eller i närheten
Ring 070 311 77 39 eller skicka ett mess med kontaktuppgifter
så kommer jag att skicka ut en kunnig biodlare och hjälper er.
Vi har biodlare från Skellefteå- Lövånger- Byske-Burträsk som är redo att hjälpa till.